Trafikkurs

Introduktion

Vårt trafik­spel skall åter­spegla vårt trafik­om­rådes behov av trans­porter på ett trovär­digt sätt och utförs enligt en tidta­bell och ett Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR). Denna trafik­kurs skall ge en insikt i och förstå­else av en tidta­bells olika delar och använd­ning. Kursen omfattar bl.a. arbets­upp­gifter och ansvars­om­råden för Trafik­chef (TC), Tågle­dare (TL), Tågkla­re­rare (-biträde) och Lokfö­rare (-biträde).

Presen­ta­tio­nerna nedan är dels avsedda som refe­rensma­te­rial och för de trafik­kurser vi håller för våra medlemmar, dels skapade för att ge insikt i och kanske ge uppslag för trafik­spel på din egen anlägg­ning. Detta är SMJ:s tolk­ning och använd­ning av före­bilder från verk­lig­heten.
(Säker­heten på en bana bygger dess­utom på banans spårupp­byggnad, stan­dard och kvalitet på lok och vagnar, men det faller utanför denna trafik­kurs.)

Begreppsförklaringar
Begrepps­för­kla­ringar som är nödvän­diga att känna till för att säkert kunna klarera och fram­föra tåg.

Grafisk tidtabell
Den grafiska tidta­bellen som ligger till grund för plane­ringen av trafiken och ger över­sikten över dygnet. Ibland komplet­terad med en Tidta­bellsbok del B som inne­håller bl.a. tjäns­te­tid­ta­beller för alla tåg i detalj.

Tåglista
En tåglista för den aktu­ella dagen som är en förteck­ning på de tågsam­man­sätt­ningar som används just denna trafik­kväll.

TjR – Tjänstgöringsreglemente
Förkortat Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR) som listar de vikti­gaste para­gra­ferna. Fram­förallt den för säker­heten så viktiga para­graf 49 som handlar om TAM (TågAn­Mälan).

Förarturlista
En förartur­lista för varje lokfö­rare som listar de tåg eller andra fordons­rö­relser lokfö­raren skall köra.

Tågordningslista
En tågord­nings­lista för varje station som ger uppgifter om vilka tåg i denna tidta­bell som skall klareras, ankomma och avgå på stationen.

Uppställningsplan
En uppställ­nings­plan för tidta­bellen som anger var olika tåg och vagnar skall ställas upp inför varje trafi­k­väll (dvs UFA – Utgångs­läge För Anfall).

Begreppsförklaringar

För att säker­heten skall vara hög på en bana, så finns det ett antal begrepp som man bör förstå och använda. Här har vi listat ur vårt eget Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR) en del begrepp som före­kommer i hemsi­dans texter.

Det är Trafik­che­fens (TC) ansvar att se till att dessa begrepp komplet­teras och förtyd­ligas om tvek­sam­heter skulle uppstå. Men det är varje i trafiken delta­gande medlems ansvar att förstå och använda dessa begrepp.

• Banan = järn­vägen med dess över- och under­byggnad samt vid spår befint­liga eldrift­led­ningar med därtill hörande delar.
• Bandis­po­si­tion (bdisp) = del av spår mellan två dpl som upplå­tits för t.ex. vagnut­tag­ning.
• Behovsup­pe­håll = uppe­håll som görs om det finns på eller avsti­gande på stationen. Ett behovsup­pe­håll markeras med ”kryss i ring” i den grafiska tidta­bell.
• Dag = tiden från solens uppgång till dess nedgång.
• Drift­plats (dpl) = gemensam benäm­ning på station, last­plats och håll­plats.
• Förartur­lista = dags­order för en förare. Där finns i krono­lo­gisk ordning upptagna samt­liga tåg som berör föraren.
• Grafisk tidta­bell (graf) = bygger på det Carte­si­anska koor­di­nat­sy­stemet, där tiden är avsatt på x-​axeln och drifts­plat­serna på y-​axeln. Med hjälp av denna ”graf” kan man se var varje tåg vid vilken tidpunkt som helst förväntas befinna sig.
• Huvud­spår = för tågrö­relse på linjen avsedda spår.
• Håll­plats (hpl) = för trafik­ut­byte avsedd plats på linjen utan sido­spår eller huvud­signal.
• Järn­vägs­fordon = lok, räls­buss, loko­motor eller annat fordon som är avsett att fram­föras på spår.
• Järn­vägsur­spår­ning = det olycks­fall, då ett järn­vägs­for­dons hjul ej längre rullar på skenorna, utan sedan hjul­flän­sarnas förmåga att leda fordonet på och utefter spåret upphört, befinner sig bredvid skenorna.
• Last­plats (lpl) = plats på linjen med sido­spår, med eller utan huvud­signal.
• Linjen = banan utanför de beva­kade statio­nernas gränser.
• Lokfö­rare = den som är ansvarig för tågfor­dons fram­fö­rande.
• Natt = tid på dygnet som ej är dag.
• Resande = alla personer, som färdas med tåg, dock ej tjänst­gö­rande järnvägs-, post- och tull­per­sonal och ej heller personer, som medfölja för tillsyn av djur, gods eller fordon.
• Räls­för­höj­ning = ytter­rälen ligger högre än inner­rälen för att motverka cent­ri­fu­gal­kraf­terna. Vanligtvis även benämnd dose­ring.
• Sido­spår = spår som normalt ej är avsedda för tågrö­relse.
• Slut­vagn = vagn sist i tåg. Skall i verk­lig­heten vara utrustad med s.k. slut­signal.
  Anm. – Eftersom dessa blir små i modell (dvs. svåra att hantera och se) används i stället en vagn avvi­kande i t.ex. färg, märk­ning eller last.
• Station = plats med huvud­signal, där spår för möte eller förbi­gång finns. Obemannad station anses alltid som en del av linjen och skall ha rak genom­fart.
• Stations­gräns = punkt på banan omedel­bart utanför statio­nens yttersta infarts­signal.
  Anm. – Består infarts­sig­nalen av T-​semafor, går dock stations­gränsen omedel­bart utanför yttersta växeln.Också; punkt på en stations­sträcka dit tågkla­re­rares skyl­dig­heter och befo­gen­heter sträcker sig.
• Största tillåtna hastighet (sth) = den högsta hastighet med vilken ett tåg eller järn­vägs­fordon får fram­föras på en bandel. Kan även anges som begräns­ning för ett tåg eller järn­vägs­fordon.
• Säker­hets­ord­ning (SäO) = enligt järn­vägs­sä­ker­hets­lagen skall det för varje verk­sam­hets­ut­ö­vare finnas en säker­hets­ord­ning. Motsva­righet hos de enskilda järn­vä­garna heter Tjänst­gö­rings­reg­le­mente. Järn­vägs­in­spek­tionen är den myndighet som utövar tillsyn av säker­heten på våra järn­vägar.
• Tidta­bell (TdT) = samlings­namn för alla doku­ment, t.ex. den grafiska tidta­bellen och tågord­nings­listor, som till­sammas beskriver den plane­rade trafiken på en bana.
• Tjänst­gö­rings­reg­le­mente (TjR) = den skrift som reglerar perso­na­lens tjänst­gö­ring och fram­fö­rande av tåg och andra fordons­rö­relser.
• Tjäns­te­tid­ta­bell (TjTdT) = samman­ställ­ning av de uppgifter enligt vilka tåg skall fram­föras. Finns i Tidta­bells­boken del B.
• Trafik­chef (TC) = chef över trafi­kav­del­ning inom en järn­vägs­för­valt­ning.
• Tåg (tågrö­relse) = järn­vägs­fordon som fram­förs enligt tidta­bell mellan stationer.
• Tågan­mälan (TAM) = anmälan per telefon från en station till nästa station för att förhindra att flera tåg samti­digt befinner sig på samma huvud­spår och tågan­mäl­nings­sträcka.
• Tågan­mäl­nings­sträcka = bansträcka från en bevakad stations gräns till nästa beva­kade stations gräns.
• Tågfordon = järn­vägs­fordon som är avsett att fram­föras i tåg. Till tågfordon räknas även räls­buss.
• Tågkla­re­rare (tkl) = person som av TL föror­dats att på bevakad station över­vaka och ansvara för tågrö­relser och annan verk­samhet på tågspår.
• Tågle­dare (TL) = person som av trafik­chefen förord­nats att leda och över­vaka tågrö­rel­serna.
• Tåglista = beskriv­ning på samt­liga i tidta­bellen delta­gande tågfordon.
• Tågord­nings­lista = förteck­ning i krono­lo­gisk ordning över samt­liga tåg som berör stationen.
• Tågspår = spår på station som är avsett för tågrö­relse.
• Tågväg = spår eller delar av spår som är avsett för ett visst ankom­mande eller avgå­ende tåg.
   – Huvud­tågväg = den vid infarten rakaste tågvägen.
   – Sido­tågväg = annan tågväg än huvud­tågväg.
• Vagnut­tag­ning (vut) = uttag­ning av fordon på tågspår på annat sätt än som tåg eller växlings­rö­relse.
• Växlings­rö­relse = rörelse med fordon på eller omedel­bart utanför drift­plats för att flytta fordon inom drift­plats eller flytt­ning av tåg under uppe­håll.
• Över­gångs­kurva = kurva med en succes­sivt mins­kande radie för att mini­mera sidkraf­terna vid färd genom kurvan. I modell åstad­koms över­gången lämp­ligen med s.k. flex­räls eller i enklaste fall med fasta kurv­spår med olika radier.

Grafisk tidtabell

Allmänt

Den grafiska tidta­bellen sträcker sig över, precis som i verk­lig­heten, ett dygn och ligger till grund för tågordnings- och förartur­listor som alla till­sam­mans utgör en tidta­bell. (I verk­lig­heten finns även s.k. anslags­tid­ta­beller till passa­ge­rarnas gagn, men de blir så små i modell…)

För att upprätta en tidta­bell behövs kunskap om:

• Trans­port­behov och trans­port­vägar
  t.ex. antal malmtåg som skall gå mellan Farsarvet och Mohäl­larne (utskepp­nings­hamn) ett trafik­dygn.
• Anslu­tande tåg eller vagns­ut­byte mellan SJ och SMJ
  t.ex. post- eller sovvagn som skall hämtas i ett SJ-​tåg, eller varför inte malmtåg som är SMJ:s vikti­gaste trans­porter.
• Banans egen­skaper 
  t.ex. banans bärighet och lutningar som gör att malmtåg från SJ måste delas i Farsarvet innan vidare trans­port på privat­banan SMJ kan ske. Även antalet mötessta­tioner och kapa­citet måste beaktas.
• Till­gång till rullande mate­riel
  t.ex. därför att i SMJ:s lokaler finns inget rullande mate­riel kvar mellan trafik­kväl­larna. Detta gör att tidta­bellen måste skapas med viss flex­i­bi­litet och utan alltför stark detalj­styr­ning av tågslag och samman­sätt­ningar (t.ex. kan ett persontåg få bli ett blandat tåg om inte till­räck­ligt med person­vagnar finns).

Det är Trafik­che­fens (TC:s) ansvar att se till att en tidta­bell i alla sina delar tas fram. Men det är varje Lokfö­rares (Lf) och Tågkla­re­rares (Tkl) ansvar att ha kännedom om vad en graf inne­håller och visar.

(Vill man läsa mer detal­jerat om hur en tidta­bell skapas så finns det ett kapitel om detta i vår bok Ekens­holms­banan – Bergs­lagen på spåren.)

Uppbyggnad

Koordinatsystem
Den grafiska tidta­bellen ritas i ett s.k. Carte­si­anskt koor­di­nat­system där man avsätter tiden på x-​axeln och avstånden (dvs. drift­plat­serna) på y-​axeln.

Varje tåg visas sedan med en linje dragen från den avgångstid på en station till dess ankomsttid på nästa station. Lutningen på den dragna linjen visar dels rikt­ningen på tåget och dels hastig­heten på tåget (ju bran­tare linje desto snab­bare tåg).

Tågnummer och tågslag
Varje tåg eller fordons­rö­relse åsätts sedan en beteck­ning, ett s.k. tågnummer, som åter­kommer i övriga tågordnings-, förartur- och tåglista. På SMJ är det jämna tågnummer söderut (mot Mohäl­larne) och ojämna tågnummer norrut (mot Farsarvet).

Dess­utom åtskiljs de olika tågslag genom att olika nummer­se­rier används för t.ex. persontåg och malmtåg och att person­fö­rande tåg ritas med en grövre tåglinje.

Tågpar
Det går normalt lika många tåg i vardera rikt­ningen under ett trafik­dygn, annars skulle ju alla tåg och fram­förallt lok samlas i banans ena ände. De tåg som motsvarar varandra, och går i motsatt rikt­ning kallas ett ”tågpar”. De har ofta ungefär samma avgångs­tider från resp. utgångs­sta­tion. Det kan också vara samma tågsätt som går fram och åter.

Beläggningsplan
Till en tidta­bell hör också en s.k. belägg­nings­plan för förartu­rerna. Det måste ju finnas lokfö­rare för alla tåg för annars blir det ju ingen resa trots ”kör” i avgång­sig­nalen! Alltså gäller det att dels se att antalet lokfö­rare klarar att fram­föra tågen enligt tidta­bellen, dels att det inte blir för stres­sigt för respek­tive lokfö­rare.

Denna belägg­nings­plan ritas ut direkt under grafen i samma tidsaxel som grafen. Detta för att man lättare skall kunna avläsa vilken lokförartur som skall fram­föra vilket tåg.

Tågrörelser

Avgång och ankomst
Avgång och ankomst repre­sen­teras av att en tåglinje börjar eller slutar vid en drifts­plats­linje. I en verklig graf står det oftast även minut­talet vid avgång och ankomst. Vi brukar utesluta detta eftersom det kan blir för svår­läst med all infor­ma­tion.

Den exakta avgångs­tiden står i den s.k. tidta­bells­boken del B som bl.a. skall inne­hålla tjäns­te­tid­ta­beller för tidta­bel­lens samt­liga tåg. I brist på en tidta­bellsbok står det även för utgångs­sta­tionen i förartur­listan och för varje avgång i tågord­nings­listan. Det är tågkla­re­raren på varje station som med sin signal till lokfö­raren anger att det är avgångstid för tåget.

Ankomst­tiden till nästa station eller drifts­plats står i tjäns­te­tid­ta­bellen och saknas sådan får lokfö­raren läsa ut det ur grafen.

Uppehåll och behovsuppehåll
Ett uppe­håll på en station markeras med en bruten tåglinje som fort­sätter i samma rikt­ning vid ett senare klock­slag. Under uppe­hållet kan t.ex. växling för att hämta eller lämna vagnar ske.

Behovsup­pe­håll är ett kort uppe­håll på en station som enbart görs om det finns några på- eller avsti­gande resande. Markeras med ett kryss i ring på avgångs­tiden.

Möte och förbigång
Både möte och förbi­gång känne­tecknas av att ett tåg gör ett uppe­håll och sedan att ett annat tåg (eller flera) antingen möter eller förbigår (passerar) det första tåget.

Det är viktigt att möten och förbi­gång sker där så är planerat. Detta eftersom det dels kan ske växling för tåget med uppe­håll, dels finns begränsat utrymme på varje station eller drifts­plats.

Det är enbart tågle­daren (TL) som har rättighet att flytta ett möte eller förbi­gång och det är då denne som meddelar berörda lokfö­rare och tågkla­re­rare om detta.

Tåglista

Allmänt

Det är medlem­marna som indi­rekt styr vilken tidta­bell som kan köras en viss trafik­kväll. Det beror huvud­sak­ligen på den rullande mate­ri­elen som är till­gänglig. Tåglistan kan alltså inte göras upp i förväg (om ej speci­ella över­ens­kom­melser görs).

Det är ibland problem att hinna välja tidta­bell, sätta samman tågsätten, ställa ut tågen och fylla i tåglistan innan trafik­start. Detta är en viktig anled­ning till att medlem­marna skall vara nere i god tid på trafik­kvällen. Det är också av samma skäl som gör att vi inte kan öppna spär­rarna (insläppet) för tidigt.

För att upprätta och använda en tåglista behövs kunskap bl.a. om:

Till­gång till rullande mate­riel
Detta styrs av vilket rullande mate­riel som medlem­marna har tagit med sig till trafik­kvällen. Tågle­daren (TL) kan styra detta genom att utse en viss tidta­bell och sedan be medlem(mar) att ta med lämp­liga tågsätt eller vagnar.

Uppställ­ning av tåg
När en tågsam­man­sätt­ning bestämts skall den ställas ut på sin plats i angiven färd­rikt­ning. Loket skall, om möjligt, ställas upp inställt med rätt körrikt­ning i körkon­trollen så att lokfö­raren lättare skall veta lokets färd­rikt­ning. Detta är speci­ellt viktigt för tåg på SJ eftersom det dator­pro­gram som till stor del styr trafiken på SJ startar med inställ­ningen ”A-​ände framåt”.

I samband med detta bör antalet körsteg och ev. inställ­ning av funk­tioner kontrol­leras och prov­köras. Då behöver detta inte göras av lokfö­rarna när de tar över ett lok.

Tips: A-​ände på ett ånglok skall vara den natur­liga fram­änden, dvs. där skor­stenen normalt sitter. På andra loktyper skall märk­ningen med deko­der­a­dress sitta närmare A-​änden (om möjligt). Dess­utom skall A-​änden peka uppåt när man läser märk­ningen rätt­vänd på under­sidan av loket.

Deko­der­a­dress och beskriv­ning av tågsättet
När ett tågsätt har valts ut skall lokets deko­der­a­dress (skall stå på under­sidan av loket) och tågsät­tets beskriv­ning på ett enty­digt sätt noteras på tåglistan.

Uppställ­ning av vagnar, växlingslok och reservlok
När alla tågsätt har ställts upp är det dags att placera ut lämp­liga vagnar för växlings­ar­bete, ev. växlingslok och reservlok på loksta­tio­nerna.

Tips: Vi har på SMJ en offi­ciell koppel­stan­dard för vagnar och lok som skall deltaga i växlings­ar­beter i trafiken, nämligen det ameri­kanska kopplet Kadee. Tråd­by­gel­koppel kan också före­komma vilket för att man måste tänka på vad som skall kopplas ihop.

Iden­ti­fi­e­ring av lok och tåg
Det är lokfö­rares (eller tågkla­re­rares) skyl­dighet att kontrol­lera iden­ti­teten på ett tåg eller lok innan kontrollen får tas över. Tänk på att beskriv­ningen i tåglistan visar det initiala utse­endet och att detta kan ha ändrats vid växling eller lokbyte.

Det är alltid viktigt med korrekt iden­ti­fi­e­ring sker. I annat fall kan ta över kontrollen av ett lok eller tåg som man inte avser… och därmed orsaka en olycka!

Det är tågle­da­rens (TL:s) uppgift att upprätta en tåglista för trafik­kvällen. Men, det är varje lokfö­rares och tågkla­re­rares ansvar att ur denna tåglista läsa ut tågnummer och deko­der­a­dress för ett visst tåg.

Tågförberedelser

Tågnummer
Eftersom det är tågnumret som iden­ti­fi­erar ett tåg i tidta­bellen är det viktigt att hålla reda på det.
Men, lika viktigt är det att tänka på att i ett senare skede av trafik­spelet (ett annat klock­slag) kan samma tåg ha bytt tågnummer!

Det är därför som alla tågnummer i tågom­loppet är listade både i uppställ­nings­planen och tåglistan.

Dekoderadress
SMJ har valt att till­dela varje medlem (som så önskar) ett eller flera inter­vall i den digital adress­rymden för lokde­kodrar. På så sätt kan man alltid använda samma deko­der­a­dress och kan undvika en tidsö­dande (och en möjlig felkälla) ompro­gram­me­ring av deko­der­a­dressen i loket innan trafik­start.

Deko­der­a­dress skall alltid sättas på en märklapp på under­sidan av loket.

Beskrivning tågsätt
Det gäller att klart iden­ti­fi­er­bart beskriva ett tågsätt. ”T43 + person­vagnar” på två olika tågsätt gör ingen av trafik­del­ta­garna glada. Att det finns olika märk­ningar med loknummer på loket är litet för svårt att se på längre håll (och ibland ens utan försto­rings­glas).

Använd vagnarnas färg­sätt­ning, bansig­na­turer etc. och helst inte att samma loktyp används i flera tåg av samma tågslag.

Personalroller

Tågledare
Det är alltid tågle­daren som beslutar om samman­sätt­ningen av tågsätten, även om han natur­ligtvis tar till sig råd och idéer från medlem­marna.

Tåglistan är nästan tågle­da­rens vikti­gaste uppgift under trafik­kvällen. Löper trafiken som den skall utan lokskador, urspår­ningar eller andra trafik­stör­ningar skall inte tågle­daren behöva ingripa mer under trafik­kvällen!

Lokförare
Vid över­ta­gande av ankom­mande eller vändande lok skall dess­utom alltid kontrol­leras att loket/​tåget verk­ligen har inkommit och att ingen förse­ning före­ligger. I annat fall kommer man ju att styra ett lok som någon annan lokfö­rare fort­fa­rande tror sig köra!

Tågklarerare
Vid växling som utförs av tågkla­re­rare, se lokfö­rare.

Lokbyte
Det är alltid tågle­daren (TL) som beslutar om lokbyte efter rapport om lokskada från en lokfö­rare eller tågkla­re­rare.
Så fort ett lokbyte har skett skall det nya lokets deko­der­a­dress meddelas till berörda parter, dvs. de lokfö­rare och tågkla­re­rare som fort­sätt­ningsvis skall hantera loket i trafiken.

TjR – Tjänstgöringsregelmente

Tjänst­gö­rings­reg­le­mentet (TjR) är som järn­vä­gens ”bibel”. Den anger de allmänna och särskilda regler gäller för trafiken på banan. Meningen är att de flesta situ­a­tioner som uppkommer skall kunna lösas med TjR. I de mycket få fall där anvis­ning ej ges kan Trafik­chefen (TC) utfärda särskilda före­skrifter.

Det är Trafik­che­fens (TC) ansvar att se till att dessa para­grafer och före­skrifter komplet­teras och förtyd­ligas om tvek­sam­heter skulle uppstå. Men det är varje i trafiken delta­gande medlems ansvar att förstå och använda dessa para­grafer och före­skrifter.

SMJ har ett tjänst­gö­rings­reg­le­mente som baseras på SJ Säker­hets­ord­ning (Säo) från 1950-​talet samt olika enskilda järn­vä­gars tjänst­gö­rings­reg­le­menten. Här visas ett utdrag med ett antal, för trafiken, viktiga para­grafer.

§49. Tågan­mälan (TAM) skall, på sätt som nedan anvisas, utväxlas mellan samt­liga beva­kade drift­platser, som ej enligt medgi­vande av trafik­chefen är befriade från detta.

• Tåg 21 skall gå från station A till station B

• Om station B vill skicka tåg 22 så snart tåg 21 inkommit låter TAM så här (”då-​klart”):

Kap. II. Banan

§11. Lösa föremål, som läggs vid spår, får inte ligga närmare än 30 mm utanför rälsö­ver­kanten.

Kap. III. Tågen

§21. Tåg skall vara bemannat med lokfö­rare som dess­utom är tågbe­fäl­ha­vare.

§34. Innan tåg får avgå från drift­plats skall lokfö­rare kontrol­lera att

• ”Avgång” erhål­lits
• den tid, då tåget får avgå, är inne.

§36. Vid ankomst till station skall tåget stanna när tågkla­re­raren visar signal ”stopp”. Denna signal skall föregås av signal ”kör sakta” under minst tre sekunder. Vid obevakad station skall tåget om möjligt stanna mitt för platt­formen.

§37. Tåg, som stannat på linjen, får backa endast för att undvika verklig fara. Tågle­daren skall meddelas innan back­ning sker.

Kap. IV. Driftplatser

§40. Trafik­chefen kan medge att tågkla­rerar­bi­träde får finnas på drift­plats. Tågkla­rerar­bi­trädet får utföra alla tågkla­re­ra­rens uppgifter, dock är ansvaret alltid tågkla­re­ra­rens.

§41. Under tågets uppe­håll på en drift­plats står lokfö­raren under tågkla­re­ra­rens befäl.

§44. Före tågets infart på och utfart från drift­plats skall tågvägen göras klar.
Detta innebär att tågkla­re­rare skall

• kontrol­lera att växling i tågvägen ej pågår
• kontrol­lera att tågvägen är hinderfri
• tillse att växlar ligger i rätta lägen samt är låsta.

§49. Tågan­mälan (TAM) skall, på sätt som nedan anvisas, utväxlas mellan samt­liga beva­kade drift­platser, som ej enligt medgi­vande av trafik­chefen är befriade från detta.
Se ovan.

§50. Tåg får ej avgå från drift­plats före avgångs­tiden enligt tjäns­te­tid­ta­bellen.

§52. Under tågets utfart från drift­plats skall tågkla­re­rare kvar­stanna på platt­formen och ge akt på tåget tills det passerat stations­gränsen.

§56. Var och en som upptäcker hinder eller fara för tåg, är skyldig att vidtaga åtgärder för att före­bygga missöde eller olycks­hän­delse. Inträffar händelse som kräver skyndsam hjälp skall var och en, som utan risk för säker­heten kan lämna sitt arbete, genast bege sig till platsen och lämna hjälp.

Förarturlista

Allmänt

Lokfö­ra­rens arbets­schema kallas Förartur­lista. En sådan upprättas för varje förartur utifrån belägg­nings­planen i den grafiska tidta­bellen. Denna lista visar vilka delturer som en lokfö­rare skall fram­föra under sin tur (tjänst­gö­ringsdag, dvs. i vårt fall en trafik­kväll).

Varje deltur listas med avgångstid från utgångs­sta­tionen och ankomst till slut­sta­tionen (för delturen men inte alltid för tåget) samt speci­ella åtgärder på avgångs- resp. ankomst­sta­tioner.

Till en del tidta­beller tas även en s.k. Tidta­bellsbok del B fram som då inne­håller tjäns­te­tid­ta­beller (inklu­de­rande vilken växling som ev. skall ske på mellan­sta­tioner). I annat fall är även t.ex. växling på mellan­sta­tioner medtagna som kommentar i Förartur­listan.

Till en lokfö­rares uppgifter hör att:

• Ha vetskap om TjR i tillämp­liga delar.
• De para­grafer i Tjäns­te­reg­le­mentet (se även förkortad TjR) som avser tågen är viktiga för att arbetet skall bedrivas på ett säkert sätt.
• Förstå och kunna utföra arbetet enligt förartur­listan
• Det är natur­ligtvis viktigt att man förstår hur förartur­listan är ett stöd för arbetet på en tur.
• Kunna till­go­do­göra sig infor­ma­tionen i en graf
• Eftersom grafen är en över­sikt över trafik­dygnet så bör man kunna läsa ut ev. påverkan på sitt tåg vid t.ex. vid ett flyttat möte.

Arbetsuppgifter

Tågsammansättning

• Utgå­ende från tågnumret på den aktu­ella raden i förartur­listan och beskriv­ningen på tåget i tåglistan skall tåget iden­ti­fieras på den angivna stationen. Tänk på att tågets samman­sätt­ning kan ha föränd­rats vid t.ex. vänd­ning eller växling.
• Deko­der­a­dress enligt tåglistan skall ställas in på körkon­trollen, men var uppmärksam på att tåget verk­ligen har avslutat ev. tidi­gare rörelse innan detta sker. Har lokbyte skett skall detta ha medde­lats av tågle­daren (TL) i god tid innan.

Koppelprov

• Innan ett tåg är klart för avgång från utgångs­sta­tionen så utförs i verk­lig­heten ett broms­prov, dvs. man kontrol­lerar att brom­sarna sätts an på sista vagnen.
• På SMJ:s bana så görs i stället ett koppel­prov, dvs. man kör tåget sakta framåt för att kontrol­lera att slut­vagnen också rör sig. Efter avslutat koppel­prov skall tåget tryckas ihop igen inför avgång. Detta blir då samti­digt en kontroll av att rätt deko­der­a­dress och körrikt­ning används på körkon­trollen.

Uppsikt

• Slut­vagnen i tåget skall iakt­tagas under hela tiden tåget fram­förs så att man genast upptäcker om några vagnar oavsikt­ligt har kopplat av. Tänk på att slut­vagnen kan ändras vid växling på statio­nerna.
• Under det att tåget fram­förs på en station skall man hela tiden vara uppmärksam på tågkla­re­ra­rens signaler.
• På linjen kan tåget hållas under uppsikt direkt, via speglar i loka­lens tak över station Ramsbo och vid infart till station Mohäl­larne eller genom att obser­vera spår­led­ning­arnas indi­ke­ring på panelen i lokfö­rar­hytten. (Man kan också iaktta åskå­darnas blickar och rörelser när ett tåg närmar sig, gäller speci­ellt för linjen mellan Ramsbo och Ekens­holm.)

Tågrörelser

Växling

• Före tågets avgång från sin utgångs­sta­tion eller efter tågets ankomst till sin slut­sta­tion kan lok behöva hämtas eller lämnas på loksta­tionen.
• På vissa stationer skall även vagns­ut­byte eller annan växling ske. Allt detta framgår av förartur­listan.
• I de fall lokfö­raren utför dessa rörelser skall tågkla­re­ra­rens signaler alltid följas uppmärk­samt.

Avgång

• Innan ett tåg avgår från sin utgångs­sta­tion, eller om en ny lokfö­rare tar över tåget, skall tågsam­man­sätt­ning, koppel­prov och inställ­ning av deko­der­a­dress på körkon­troll ha skett i god tid före den utsatta avgångs­tiden.
• Ögon­kon­takt med tågkla­reren skall tas ca 10-​15 min innan avgångs­tiden infaller. Detta så att signal ”Avgång” genast kan obser­veras.
• Långsam fart skall hållas tills tåget i sin helhet har passerat en växel eller växel­gata och detta gäller speci­ellt om växlar passeras i avvi­kande läge. Först därefter får nomi­nell hastighet enligt tjäns­te­tur­listan (om sådan ej har upprät­tats används den grafiska tidta­bellen).

Linjen

• Skarp uppsikt hållas på tåget, även på signaler från personal och besö­kare utmed linjen.
  (Så att åtgärder genast kan vidtagas om något inträffar, t.ex. avkopplad vagn eller urspår­ning i växel på linjen.)

Ankomst

• Ögon­kon­takt med tågkla­reren skall tas när infarts­sig­nalen passeras (se indi­ke­ring på panelen i lokfö­rar­hytten).
• Innan loket går in i en växel­gata skall farten sänkas. Detta gäller speci­ellt vid avvi­kande läge på en växel.
• På tågkla­re­ra­rens signaler ”Kör sakta” och ”Stopp” skall farten ytter­li­gare sänkas och tåget sedan stanna.

Tågordningslista för station

Allmänt

Utgå­ende från varje drifts­plats­linje (vågrät linje) i den grafiska tidta­bellen så upprättas en tågord­nings­lista. Denna visar på ett mer detal­jerat sätt vad en Tågkla­re­rare (Tkl) behöver utföra under sin arbetsdag, t.ex. att klar­göra tåg före avgång, ta emot ankom­mande och skicka i väg avgå­ende tåg, utföra växlings­rö­relser på station.

Till en tågkla­re­rares uppgifter hör att:

• Ha vetskap om TjR i tillämp­liga delar.
• De para­grafer i Tjäns­te­reg­le­mentet (se även den förkor­tade versionen) som avser en drifts­plats är viktiga för att arbetet skall bedrivas på ett säkert sätt.
• Förstå och kunna utföra arbetet enligt stations­listan.
• Det är natur­ligtvis viktigt att man förstår hur stations­listan är ett stöd för arbetet på en station.
• Kunna till­go­do­göra sig infor­ma­tionen i en graf.
• Eftersom grafen är en över­sikt över trafik­dygnet så bör man kunna läsa ut ev. påverkan på sin station vid t.ex. omlagda möten.

Arbetsuppgifter

Säkerhetskontroller

• Före trafik­spe­lets början det göras en funk­tions­kon­troll av ställ­verket t.ex. genom att lägga om samt­liga växlar. Detta skall utföras at tågkla­re­raren. Brister i funk­tionen skall genast rappor­teras till Tågle­daren (TL) som då får avgöra om tekniker behöver till­kallas.
• Det är också tågkla­re­ra­rens uppgift att kontrol­lera att inget hinder ligger på eller bredvid spåret på ett sådant sätt så att tågens fram­fö­rande hindras. Likaså skall alltid en rörelse på stationen hela tiden bevakas och signal till lokfö­raren direkt ges om urspår­ning sker eller att vagnar kopplar loss.
• Det är alltid tågkla­re­raren som är ansvarig även om ett biträde finns på stationen.

Tågslag, förbigång och möte

• Tågväg skall ställas efter behovet som styrs av tågslag. Persontåg, räls­buss och blandat tåg skall natur­ligtvis fram­föras till perrong­spår.
• Tågväg för gods- och malmtåg skall om möjligt ställas direkt till tågspår av motsva­rande typ. I undan­tags­fall används perrong­spår.
• Vid förbi­gång och möte med genom­gå­ende tåg skall om möjligt den rakaste tågvägen användas.

Tågvägar

• Innan ankomst och före avgång skall tågvägar ställs mellan linjen och tågspår. En tågväg som ställs åtföljs oftast av en tågan­mälan om ett ankom­mande eller avgå­ende tåg och tågvägen bör ej (får ej) brytas innan tåget som tågan­mälan avser, har passerat.
• En tågväg för ett ankom­mande tåg skall ställas senast när tågan­mälan från den avgå­ende stationen tas emot. Det är tågkla­re­ra­rens uppgift att välja tågspår utifrån tågslag (framgår av tågnummer och tåglistan). Tågspår kan också vara angivet i tågord­nings­listan eller i Tidta­bells­boken del B (tjäns­te­tid­ta­bellen) om sådan har upprät­tats.

Tåganmälan (TAM)

• Innan tågets ankomst eller tågs avgång skall en tågan­mälan enligt §49 i TjR utväxlas med före­gå­ende resp. nästa station.
• När en tågan­mälan har avslu­tats får inte tågvägen som den berör användas för annat än det tåg som ingår i tågan­mälan. Detta innebär att man i en del fall måste utföra en växlings­rö­relse i motsatt ände av stationen för att undvika detta.

Tågrörelser

Ankomst

• Håll uppsikt efter ankom­mande tåg,
  antingen visu­ellt eller i före­kom­mande fall sista spår­led­ningen innan stations­gränsen.
• Upprätta ögon­kon­takt med lokfö­raren
  när loket har passerat stations­gränsen för att se att denne är beredd på att följa tågkla­re­ra­rens signaler.
• Signalen ”Sakta” skall ges till lokfö­raren
  senast när tåget går in på det avsedda tågspåret.
• Signal ”Stopp” skall ges till lokföraren
  när tågets slut­vagn har passerat hinder­fri­hetspålen.
• Beskedet ”Tåg in” skall ges till före­gå­ende station
  för att därmed avsluta tågan­mälan som före­gick tågets ankomst.

Växling och växlingsvägar

• Vid behov av växling sköts det antingen med det i tåget ordi­narie loket eller med ett växlingslok på stationen.
• Då lokfö­raren skall utföra växlingen sker detta alltid på signaler från tågkla­re­raren.
• Är det tågkla­re­raren (eller hans biträde) som utför växlingen skall rätt deko­der­a­dress för loket användas (fås från tåglistan).
• Aktsamhet på att man inte korsar en ställd tågväg skall tagas. I vissa fall får växling avvakta ett avgå­ende eller ankom­mande tåg så att tågvägen frigörs (löses ut) och fritt spår erhålles.
• Lok och vagnar skall alltid passera den s.k. hinder­fri­hetspålen vid ett spår så att växel­gatan blir fri.

Avgång

• En tågan­mälan till nästa station ske.
  I god tid före avgång, dock ej tidi­gare än 15 minuter.
• Ögon­kon­takt skall upprättas med lokfö­raren och signal ”Avgång” skall ges när avgångs­tiden infaller.
• Tåget skall iakt­tagas tills stations­gränsen har passe­rats så att man genast kan ge signal ”Stopp” om någon urspår­ning skulle ske i en växel­gata. Beskedet ”Tåg ut” skall ges till nästa station.
• Behovsuppehåll och genomgång
• Vid dessa till­fällen skall alltid tågan­mälan till nästa station redan ha utväx­lats. Då behövs endast ett kort stopp vid behov (passa­ge­rare som önskar stiga av eller på) eller så kan genom­gång direkt signa­leras till lokfö­raren.

Uppställningsplan

Allmänt

SMJ:s (säkerhets-)filosofi är att inga lok och vagnar lämnas kvar i klubb­lo­kalen mellan trafik­kväl­larna. Detta gör att vi inför varje trafik­kväll måste ställa upp lok och vagnar enligt en uppställ­nings­plan för tidta­bellen vi använder just den trafik­kvällen.

En uppställ­nings­plan upprättas bl.a. utifrån följande:

• Tåg- och vagnom­lopp.
  Det vanli­gaste tågom­loppet är helt enkelt ett tåg som vänder och går till­baka. Ett annat exempel kan vara ett godståg som hämtar och lämnar vagnar.
• Tågslag som normalt sett skall användas.
  Eftersom vi måste anpassa tågs­laget efter till­gången på rullande mate­riel varje trafik­kväll så är det angivna tågs­laget att se som en stark rekom­men­da­tion.
• Lok och vagnar som kommer att användas i växlings­ar­bete.
  Inne­håller tidta­bellen mer omfat­tande växlings­ar­beten skall även växellok och vagnar för växling placeras ut efter behov. Till denna kate­gori kan även reservlok räknas.
• Uppställ­ning av tåg, lok och vagnar.
  Vart­efter tåg och vagnar kompo­neras ihop av till­gäng­ligt mate­riel placeras de ut på (eller körs till) anvisad plats och ställs i rätt utgångs­rikt­ning. Detsamma gäller växlings- och reservlok.
• Det är Trafik­chefen (TC) skyldighet att en tidta­bell i alla sina delar tas fram.
• Det är Tågle­da­rens (TL:s) ansvar att ha kännedom om vad uppställ­nings­planen inne­håller för att kunna använda den aktu­ella trafik­kväl­lens rullande mate­riel.

Linjerörelser

Tåg- och vagnsomlopp
Finns det till­räck­ligt med tåg så kan man med fördel dela några av de angivna tågom­loppen så att man kör ett annat tågsätt i stället för att vända det första. Detta skall då åter­speglas i tåglistan.
Vagnar som skall växlas mellan olika tåg måste ha koppel som finns i motsv. tåg.

Tågslag
Byter man tågslag bör det ske till ett ”liknande”, t.ex. kan ett persontåg bli en räls­buss eller ett blandat tåg, ett malmtåg kan möjligen bli ett gruståg eller oljetåg (det finns även en olje­hamn i Mohäl­larne).

Stationsrörelser

Växellok
I förartur­listan finns det ibland inlagt att växling skall ske. Lokfö­raren skall ställa sitt lok och sina tjänster till förfo­gande för tågkla­re­raren.

Vid andra till­fällen måste tågkla­re­raren själv utföra växlingen och ett växellok måste då finnas till­gäng­ligt på stationen, normalt sett enbart på ändsta­tio­nerna Farsarvet och Mohäl­larne.

Vagnar
Vagnar som placeras ut skall om möjligt vara rele­vanta för sin trafik­upp­gift, t.ex. tank­vagnar i olje­hamnen, täckta vagnar vid gods­ma­gasin och öppna vagnar i Ramsbo såg.

Finns det vagnar som inte behövs i trafiken kan dessa ändå ställas upp på lämp­liga spår för att ge ett mer realis­tiskt scenario.

Reservlok
Eftersom man i verk­lig­heten oftast har fler lok till­gäng­liga än de som går i trafik så kan vi anamma detta även i modellen.

Lämp­ligt reservlok skall om möjligt placeras ut på varje loksta­tion, dvs. Farsarvet, Ekens­holm och Mohäl­larne. Detta ökar möjlig­heten att kunna ersätta en lokskada och samti­digt så visas fler fordon upp.