Denna artikel är hämtad från
den f.d. klubbtidningen SBA (Saxnora Bergslags Allehanda)
och speglar vår filosofi om hobbyn och vår anläggning
– Vad f-n är JM???
– Juniormästerskap?
– Jo, kanske, men bättre upp! Vänd på ordningsföljden!
– MJ?
– Nu kanske det går upp ett ”Liljeholmens droppfria”.
– Modelljärnväg??? Men vad har det med juniormästerskap att göra?
– Nej, nej, nej!!! Inte juniormästerskap – JÄRNVÄGSMODELL, pappskalle!
– Järnvägsmodell? Vadå järnvägsmodell, det är väl samma sak som modelljärnväg eller Märklintåg och sån’t.
– Närru, deedereenteseru!
– Asså, vadårå?
– En modelljärnväg (mj) kan sättas samman av material på marknaden, i stort sett från vilken leksaksaffär som helst. (Märks att tiden löpt och till det sämre, leksaksaffärer med mj? Främmande fåglar nu för tiden. /red:s anm.) Målet med MJ är att ”leka med tåg”, dvs. att låta tågen gå runt en rundbana varv efter varv och låtsas att dom far fram ute på linjen. När man sedan tröttnat på detta stannar man vid stationen och kanske utför litet växling för att återigen gå ut och ”snurra på linjen”. Den köpta rullande materielen är ofta av högsta kvalitet och är mycket modellriktig. Landskap och husmodeller, som alltmer trängs ut av rangerbangårdar och lokstationer, är ofta plastbyggsatser från Faller med tysk förebild.
– Vad är då en järnvägsmodell?
– En järnvägsmodell (JM) är en modell av en järnväg. En järnväg som finns, har funnits eller också kunde ha funnits i det verkliga livet. Den kan också sträcka sig igenom ett tänkt landskap, genom orter med namn som stämmer överens med landskapets historia.
En järnväg hade alltid en orsak för sin existens. Ett behov skulle uppfyllas, nämligen att förflytta något som krävde stor transportkapacitet från punkt A till punkt B, och helst ta med sig något tillbaka till A. Sedan vore det ju inte så dumt om man kunde ta med gamla mormor till sta’n för att besöka barnbarnen när man ändå skulle dit. Den inställningen hade man nog till persontrafiken inom många järnvägsförvaltningar (och har det säkerligen även nu).
Vagnparken vid en järnväg anskaffas inte på måfå utan är helt och hållet anpassad efter transportbehoven. Likadant är det med dragkraften. En timmerbana t.ex. trafikeras, så vitt jag förstår, rätt sällan av ett ång-F med 30 tank-vagnar. Ekonomin och banans topografi var också tunga faktorer som påverkade dragkraftens sammansättning.
Gud skapade, som vi alla vet, först landskapet enligt ”Hard Shell-metoden”, skogens alla garnar och som en krona på verket Preiser-figuren. Denne byggde så småningom gårdar och vallade sin boskap i ängarnas teddyfoder. Han började bryta malm i Hard-shellen och byggde hyttor och smedjor för att förädla den till tack- och stångjärn. Garnskogen gallrade han och högg upp till timmer som sedan kunde användas till att kokas till papper, kolas och användas i hyttorna eller sågas till byggnadsmaterial.
Detta krävde transporter. Hästar och Billing Boats fanns ju att tillgå men var för långsamma, hade för dålig kapacitet eller var för oflexibla. När så tysken herr Dr Märklin uppfann tåget och engelsmannen sir F.T. Peco flexrälsen kunde produkterna transporteras och exporteras ut i världen i stora volymer. Grunden för en kraftig expansion och en stabil ekonomi för Preisergubbarnas landskap var lagd.
Sammanfattningsvis kan man säga att på en järnvägsmodell har varje byggnad, varje väg, varje industri etc. en orsak till att finnas till, att den ser ut på ett visst sätt och att den ligger där den ligger. Banan är väl anpassad för att uppfylla transportbehovet. Landskap, byggnad och bana har en historia och befolkas av människor som har sina givna roller i samhället och sina rötter i den bygd som beskrivs.
Skillnaden mellan JM och MJ är, om man ”köper” ovanstående resonemang, inte enbart en fråga om bokstävernas inbördes ordning.
Vid pennan: Janne O