För kalenderbladsbilderna för 2010 tänkte vi oss presentera broarna på anläggningen. Men bara broar blir inte så mycket så ett tågsätt på eller i närheten av bron behövdes. Då blev också lok med olika littera presenterade i bokstavsordning, alltså inte i strikt tidsordning och blandat mellan SMJ- och SJ-banan.
Foto: LGF, Anders L Text: Anders L
Modern svetsad plåtbalkbro med nitade skarvar över Holmströmmen. En trågliknande konstruktion med låga långbalkar och höga långbalkssidor. Modellen är anpassad med förebild från den dubbelspåriga järnvägsbron vid Riddarholmen i Stockholm.
Ånglok litt A7-loket kom till SJ från privatbanorna DJ och HNJ. Tre lok byggdes på 1910-talet och användes i första hand i persontåg. Under årens lopp har loken ha olika typer av tendrar och ett av loken fick sluten hytt år 1939. Modellen är en byggsats från SMJ i samarbete med Dekaler och Etsat.
Kombinerad järnvägs- och landsvägsbro över Dretbäcken. En fackverksbro av standardtyp med parabelformad överram där vägtrafiken stoppas med hjälp av bommar när ett tåg ska passera bron. Några broar av denna typ är fortfarande i bruk, bland annat i Oxberg och Sveg.
Ånglok litt B-loket byggdes i 99 exemplar, 96 st för SJ och 3 st för SWB. Några av SJ:s lok såldes till olika privatbanor men återkom till SJ vid förstatligandet. Loktypen användes i alla slags tåg och var i drift in på 1960-talet. Modellen kommer från Brimalm.
Lång plåtbalkbro med fem spann. Bro har stor segelfri höjd över kanalen och är därför inte öppningsbar. Egentlig förebild saknas utan modellen bygger på konstruktionsprinciper i Banläran: järnvägars byggnad och underhåll, 1915.
Ånglok litt Cc-lok nr 618 med persontåg. Nummer 618 byggdes av Nohab år 1900, tillhörde VBHJ 1936–1940 och skrotades 1956. Av 84 byggda Cc-lok finns ett bevarat på Järnvägsmuseum. Modellen kommer från Perlmodell.
Klaffbro av stål över Bångfors kanal. Förebild är den nu rivna bron över Göta kanal i Norsholm utanför Norrköping. Bron är öppningsbar även i modell med en helt verklighetstrogen rörelse av den stora motvikten.
Ellok litt D är ett typiskt svenskt lok som på högerspår rullar mot Ålbro. 333 st D-lok byggdes mellan 1925 och 1943 och de användes över hela landet i alla slags tåg. Jeco har tillverkat modellen som föreställer ett stålkorgslok.
Plåtbalkbro som förlängts i samband med dubbelspårsbygget, därav den ovanliga konstruktionen med ett separat brostöd. Modellen, byggd av ritkartong och träprofiler, är en av de första som Juhlins Mekaniska levererade till Saxnora–Mohällarne Järnväg (SMJ).
Ånglok litt E2 nr 1179 är ett av de 90 ånglok f.d. litt E som fått ett förlängt ramverk och en främre löpaxel för att åstadkomma bättre gångegenskaper och högre största tillåten hastighet. E2-loken användes i hela Sverige fram till 1972. Modellen kommer från DJH/Jeco.
Betongbro byggd fritt efter betongbron vid Frövi som förebild. Typisk anpassning av förebilden för att passa dubbelspåret i kurva. Bron spänner över Holmströmmen i landskapsmodellen. Bromodellen är byggd av ritkartong och träprofiler.
Ellok litt F var ett snälltågslok med en sth på 135 km/h. Sammanlagt 24 F-lok byggdes, varav tre finns bevarade. Den främre strömavtagaren användes, eftersom den bakre kunde studsa när den träffades av luft strömmarna kring loket. Modeller av littera F finns från Perl, Brimalm och Jeco.
Enkel bro av höga plåtbalkar, kort och utan exakt förebild. Den är dock byggd enligt en nitad standardkonstruktion som varit och fortfarande är mycket vanlig. Som synes klarar man sig inte från underhåll ens i en järnvägsmodell.
Ånglok litt G11 är för godståg en udda dragkraft. Bör handla om ett test med ett av de två lok som SJ köpte från Holland 1953. Loktypen byggdes för brittiska järnvägarna under andra världskriget och hade en del speciella detaljer, bland annat hela hjultallrikar. Modellen från DJH.
Trespannig fackverksbro som sträcker sig över dalgången och med förebild från en bro som finns vid Järle station på f.d. Nora Bergslags järnväg. Brospannens längd och tornens höjd har anpassats något för den terränglåda som finns i vår modell. Övriga mått samt konstruktionen och dess dimensionering är däremot trogna förebilden.
Ånglok litt H3 byggdes i drygt 30 exemplar mellan 1910 och 1931 för olika privatbanor. Loken kom sedermera till SJ och användes några år in på 1960-talet, främst i Dalarna. Fem lok finns bevarade. Modellen kommer från SMJ/Kai Nilsson.
Enklast tänkbara bro över (det numera nedlagda) spåret till gruvan i Saxnora. Spännvidden är kort, varför det räcker med fyra kraftiga DIP-balkar, kompletterade med sidavstyvningar. Numera endast en vägport, om ens det, då man inte brytt sig om att riva spåren ordentligt.
Ånglok litt Ka är loktypen på bilden och kallades så år 1955. 42 st lok fanns hos SJ år 1947 och de sista slopades så sent som 1966. Loken har byggts om vid flera tillfällen och haft olika littera (Kd, Kd1, Kd2, Ka). Modellen är en Jeco-byggsats.
Betongbro över bäcken som rinner under järnvägen i Tvåbäcksås. Brotypen hör hemma i perioden 1910–20 och var en modernare variant på valvbroar i sten. Bäcken rinner senare ut i sjön Björken och Tuvån.
Ellok litt M (senare Mg) var SJ:s första boggilok för tung godstrafik. 17 stycken lok byggdes 1944–45 och användes inledningsvis på den då nyelektrifierade sträckan Långsele–Boden. Senare flyttade loken söderut och användes längs forna BJ, DJ och GDJ fram till 1981. Modellen på fotot kommer från Brimalm.
Bågbro i stålfackverk; en modell av det stora huvudspannet från Årstabron i Stockholm. Originalet invigdes för trafik den 23 november 1929. Måtten är anpassade till den spännvidd som efterfrågas vid SMJ. Konstruktionen i övrigt är följsam originalet.
Ellok litt Oa var bland de första elloken hos SJ. De tjänstgjorde på Malmbanan mellan 1914 och slutet av 1950-talet. De 26 halvorna (dvs. 13 lok) var gråmålade vid leverans men blev senare bruna. Ett lok är bevarat hos Malmbanans Vänner. Modellen kommer från SMJ.
Stenvalvsbro med förebild från 1900-talets början ligger i kurvan mot Kvarngruveområdet. Bron överbryggar en djup bäckravin. Förebilden finns på Inlandsbanan där denna korsar Malmån i trakten av Strömsund norr om Östersund.
Ellok litt Ra nr 846 och 847 levererades 1955. Lok nr 987–994 från 1961 och framåt. Loken användes i snabbgående persontåg på huvudlinjerna fram till tidigt 1970-tal då de flyttades till regional trafik längs Ostkustbanan och i Mälardalen. Loket är en superdetaljerad Limamodell med Jeco-drivning. Förebilden är Ra 987 i originalmålning.
